Snacka om ”early Photoshop”

Varje dag hittar mellan fem och sju tusen läsare in på Moderskeppet. Ni vet vilka vi är, men vilka är ni?

David har experimenterat med fotograferandet sedan barnsben och hade ett härligt knep för att lyfta fram huvudmotivet i sina gamla polaroidfoton. Idag är det Dogue de Bordeauxen Astrid som ofta får stå modell framför kameran.

Namn: David Johansson
Ålder: 30
Familj: Mor, Far, syster Ida, sambo Mari samt Doguen Astrid
Yrke: IT Process Champion
Hemsida: davig.se
Bästa fotominne: För en väldig massa år sedan bodde jag och hela familjen i Saudiarabien. Där nere bodde vi på en compound tillsammans med en massa andra nordiska familjer. På compounden fanns det alla bekvämligheter man kan förvänta sig inklusive ett poolområde. För att vi skulle kunna få in TV på compounden (eftersom den låg ute i öknen) så fanns det ju givetvis en tv- och radiomast på compounden. Jag hade i flera veckor sneglat på den där masten och tänkt att det skulle bli en väldigt bra poolbild där uppe.

Sagt och gjort, 12 år gammal packade jag ner min Canon EOS 1000NF i ryggsäcken och började klättringen uppför den 50 meter höga masten. Vägen upp försvårades av diverse duvor som inte tyckte att jag hade där att göra, viss höjdrädsla och en växande tanke av ”vad håller jag på med egentligen? är det här ok?”. Jag vågade inte klättra hela vägen upp och var väldigt fundersam över hur jag skulle ta bilden och fortfarande hålla fast mig i masten. Det slutade med att jag slingrandes knäppte av fyra snabba bilder över poolområdet och en landskapsbild över öknen innan jag begav mig ner igen. Mor och far tyckte att min fotoexkursion var riktigt trevlig, ända tills bilderna framkallades och de såg var jag egentligen hade varit.

Hos David har det ända sedan han var en liten grabb funnits en fascination för djur och natur. Det har också funnits ett intresse för att fånga och dokumentera den tid vi lever i. Och hur gör man det på ett bra sätt om inte genom kamerans lins. Redan som sjuåring fick han sin första kamera – en analog kompaktkamera.

- Den var gammal och det var rätt tungt att vrida fram filmen, så jag ”uppgraderade” genom att tjata till mig en nyckelringskamera på en marknad någonstans i Mellansverige.

Men det fanns en otålighet och det var alltid jobbigt att behöva vänta på att få filmen framkallad. David ville se resultat direkt. Därför blev 8-årspresenten en polaroidkamera med vilken han började dokumentera världen och allt som levde och rörde sig i den.

- Jag har alltid varit duktig på att dokumentera mina bilder, så varenda polaroidbild fick en beskrivande bildtext samt datum för tillfället.

Det fanns dock en rädsla som behövde rådas bot på. Tänk om betraktaren missade det David ville lyfta fram i sin bild. Tänk om den som tittade missade den fina humlan eller rådjuret som han lyckats fotografera. David kom därför på en lösning. Han använde helt enkelt en guldtia för att med penna ringa in det viktiga i bilden.

- Dessa bilder finns än idag i min samling och jag kan fortfarande skratta åt det ”geniala” i framlyftandet av motiven. Snacka om ”early Photoshop”!

Fotograferandet hamnade senare på is men väcktes återigen till liv när en liten hundvalp blev en del av familjen. Hennes namn är Astrid och det är henne du möter i Davids blogg. Fast någon valp är hon inte längre. En nya kamera att växa och utvecklas med införskaffades och med hjälp av en kollega som extraknäckte som bröllopsfotograf kom David igång rejält med digitalfotografi. Photoshop byttes ut mot Lightroom som nästan uteslutande används till all bildredigering.

- Min målsättning med mitt fotograferande är försöka ta naturliga bilder med mycket dramatik och värme. Jag försöker att inte bildbehandla så mycket. Visst, jag drar ganska mycket i de olika mättnadsspakarna men jag försöker att inte skapa något som inte redan finns i bilden. Det handlar om att lyfta fram eller dölja men aldrig gömma. Då slänger jag hellre bort en bild.

David har en förkärlek till gamla svartvita bruksbilder med människor som står stelt uppställda i en miljö, men han har aldrig tagit något liknande själv. Bokeh ligger varmt om hjärtat och ett enkelt Lensbaby Composer-objektiv hade inte suttit fel i kameraväskan.

- När det gäller färger, former, komposition och tankar så är jag väldigt inspirerad av gamla CD-konvolut, främst från Nine Inch Nails och Jakalope. Jag tycker om dessa bilder som är någon slags kombination av mörker och värme på samma gång. Tulpanbilderna på Nine Inch Nails skiva The Fragile är en stor favorit och beskriver ganska bra vad jag önskar frambringa i mina egna bilder.