När den kom tyckte jag det var det coolaste jag sett någonsin (ty). Numera, när det är så enkelt att göra, så kanske det inte imponerar massor längre.
Men, det är på mig det.
För alla som inte har Photoshop eller är supertrendkänsliga och struntar i om det var en reklamgimmick på 90-talet så är det coolt. Vilket gör det till en fullkomligt lysande presentidé.
Facktermen är ”photo mosaic” och det finns massvis med gratisprogram som kan integreras med Photoshop för att få det gjort. Jag lär dig hur du gör på den nya DVD-kursen Det bästa 2.
In med den i en ram och du spöar alla andra bröllopspresenter med hästlängder. Tänk själv – Kalle och Linda har köpt två silvergafflar på Duka, du har en 70×100 med bröllopsparet i silverram, uppbyggt på ett sätt som till och med gör parers morföräldrar fascinerade . Tänk vad man kan göra med datorer numera.
Här är ett exempel jag gjorde för 3 år sedan i bröllops-present till två vänner.
Säljpitch: Tänk vad lite kunskap kan göra, köp DVD-kursen Det bästa 2 nu!
Om Mattias
Nu är det väl inte riktigt samma sak din bild och Truman Show-bilden. Din bild är massor med småbilder som du har lagt en bild ovanpå med något blandningsläge och Truman Show-bilden helt enkelt är bilder som har rätt färger och ljus för att bilda Jim Carrey.
Julle: Det är en kombination. När man har ett urval på 100 bilder (som ovan) istället för 1000-tals så kombinerar man teknikerna.
Dvs man lägger en obehandlad version under oxå och drar ner opaciteten lite.
Har man 1000 källbilder med olika färger slipper man det.
Den äkta är ju klart fräckare rent tekniskt men det krävs ju en hel massa bilder och antagligen en hel del processorkraft för att småjustera nyanserna och sätta in rätt. Att slänga in bilderna i ett rutmönster och sen köra blandningsläge kräver nog inte mycket kraft.
För profanum vulgus så är nog skillnaden att den senare ser skarpare ut vilket har sparat tid både i bildutplockningen och i bearbetningen.