Öva medvetet med konkreta mål

Redan när jag använde Photoshop på allvar för första gången blev jag ”hooked”. Det låter ju som en efterkonstruktion, men stämmer faktiskt. Jag visste omedelbart att montage och bildbehandling var något jag ville veta ALLT om.

Jag hajade förstås att det skulle bli en omfattande process. Jag var helt grön och Photoshop var fullt av mystiska verktyg och kommandon och knappar och spakar. Därför började jag ge mig själv uppgifter som tvingade mig att öva. Som att klona bort alla människor ur en godtycklig tavla.

Det avgörande var att uppgifterna var konkreta. Det är då jag lär mig som bäst. När jag tvingas problemlösa och undersöka alla möjliga sätt att nå målet. Sen skadar det förstås inte att ha tillräckligt med tävlingsinstinkt för att vägra ge upp när det blir svårt eller inte funkar som man vill.

Så istället för att följa färdiga steg-för-steg-recept tog jag mig an omfattande uppgifter som jag på förhand inte hade någon direkt aning om hur jag skulle lösa. Ofta sånt som egentligen var lite för svårt för mig.

Mitt kanske främsta exempel är när jag bestämde mig för att ta en teckning av min vän meowza och göra den i Photoshop. Jag lärde mig galet mycket under det projektet.

Vad är min poäng med det här? Nja, egentligen att du ska ha en klar strategi och ett uttänkt tillvägagångssätt när du ska lära dig något. Exakt hur går inte att säga eftersom vi alla lär oss på olika sätt. Men att planlöst bara ”läsa lite guider i tidningar” och ”leka lite i Photoshop ibland” brukar sällan leda någon vart.