Jag tror på inspiration i lagom dos. När det gäller foto, bildbehandling och skapande i största allmänhet. Lite mindre inspiration, lite mer göra själv.
Jag kan sitta i flera timmar och inspireras av vad alla andra gör. De som fotar overkligt vackra bilder, bildbehandlar med otrolig finess, spottar ur sig fotoböcker eller gör finurliga fotopyssel som pryder hemmet. Jag blir snabbt uppfylld av all kreativitet som finns, så mycket att jag nästan sprängs.
Sen händer oftast följande.
- Läggdags! Jag har ägnat så mycket tid åt att inspireras att jag inte har tid kvar för att göra något själv.
- Jag har övertalat mig själv om att jag aldrig kan göra något som är lika bra. Alla andra är så mycket bättre. Det är lika bra att skita i skapandet och tröstäta en skål glass istället.
Du ser kanske mitt problem. Inspiration kan vara bra i viss mån. Men någon gång stjälper det över och blir en motståndare. Ett hinder. Kanske känner du igen dig?
Det där är en övningssak. Något jag brottas med hela tiden. Inspirationen finns alltid lättåtkomlig, något enstaka klick bort. Att inspireras kan nästan bli ett beroende då det är så enkelt.
Ibland gäller det att stänga av datorn eller slå ihop tidningen och bara sätta igång och skapa själv. Det kommer troligtvis alltid finnas någon som är bättre. Men det ska verkligen inte hindra mig eller dig från att göra egna storverk!
Om Sanna
Satt just själv och funderade kring inspiration idag. Håller med i det du säger. Det gäller att komma igång och skapa själv! Annars förlorar inspirationen sitt syfte och övergår till att enbart bli beundran.
Words of wisdom Sanna!
Ps. Du ”brottas” nog med problemet…
Ja men visst gör jag ;) Bråttas kanske är något nytt och spännande annars…
Träffsäker reflektion! Jag känner precis likadant, att mitt huvud är fyllt till brädden av inspiration men jag har aldrig tid eller ork att få utlopp för den i mitt eget skapande. Ska ta ditt tips och slita mig från tidningar, böcker och internet för att istället lägga den energi på mina egna alster. Tack!
Fullträff!!!
Klockrent! Jag känner precis igen mig! :-) Det är helt enkelt dags att ta sig i kragen, kavla upp ärmarna och sätta igång att pyssla och skapa själv istället!
Känner igen det där! Det tar ju aldrig slut.Bara dygnets 24-h som inte räcker till!
Ha ha, ja det där känner jag igen, särskilt att alla andra är så mycket bättre, så där bra kommer jag aldrig att bli, så det är lika bra att skita i det. Jag jobbar jättehårt på att komma ifrån det tänket och att ta in lagom (det underbara svenska ordet) med inspiration, för det är då jag jobbar som bäst!
Klockren reflektion!
Speciellt det där att man ägnar tid åt att samla att tiden är slut för ”eget arbete”
/Anders
Åh ja men eller hur!? Jag kan bli riktigt sur och avundsjuk när någon är så duktig som man önskar. Då tappar man inspirationen, och skapar inte något, och sen skäms jag över mina känslor.
När jag var liten snappade jag ett gott råd ur en bok spm lät ungefär såhär:
Man kan inte sitta på sin rumpa och vänta på inspiration, det är bara att göra och göra igen tills det blir bra. Inspiration fångar jag i farten och gläds över och tänker ..hmmm så kan jag ju göra, fast bättre. ;-)
Så sant som det är sagt!
För att stänga av alla intryck och komma på något eget behövs oftast lugn och ro för hjärnan.
Då faller många bitar på plats och bilden av vad man själv vill åstadkomma klarnar.
Ja … fast ibland, flera dagar efteråt, kan det plötsligt dyka upp en å annan ”glimt” av det jag inspirerades av och då försöker jag på olika sätt ta tag i dessa fragment som ”överlevde” och etsade sig fast nånstans :)
Jag brukar faktiskt vara noga med att aldrig ens leta inspiration innan jag försökt att skapa själv! Men sen när man kör fast är andras talang det bästa som finns!
Mitt i prick. Så skönt att höra att det inte bara är jag som faller i den fällan.