Gästblogg: Inspiration och idéer inför plåtning

Då sitter man här med sitt första gästinlägg. Det känns både spännande och väldigt pirrigt. Det är så annorlunda att plötsligt skriva för någon annan än sig själv.

Men nog om det. Jag hade tänkt börja allra längst bak, i det allra tidigaste skedet då en bild ”blir till”, genom att skriva lite kort (och personligt) om inspiration.

Det är nämligen det som är grunden för de mest ställda frågorna på min blogg just nu; Vad inspireras du av? och Vad gör du när idéerna börjar ta slut?

Att bli inspirerad

Jag älskar att bli inspirerad och att inspirera. Jag älskar att fundera, fantisera och att få fatt på nya idéer. Att känna hur det fullkomligt bubblar i huvudet på mig och att få en kick av allt makalöst som man faktiskt kan få fram ur sig själv bara genom att försätta sin kropp i dvala och koncentrera sig på det som finns inuti.

För mig personligen handlar sökandet efter inspiration om att hitta en känsla att kunna spinna vidare på. En känsla som kan bära mig precis var jag vill – någon som jag tycker är viktigt att understryka. Anledningen till att jag har så lätt för mig ”tankemässigt” (jag är jäkligt vass när det gäller att tänka och spinna på idéer – haha) är för att jag aldrig begränsar mig själv. Jag går alltid in med den inställningen att ”ingenting är omöjligt” och att mina tillgångar är oändliga – det tror jag att man vinner väldigt mycket på.

Vad inspireras du av?

Mina allra bästa idéer har faktiskt växt fram ur musiken. Främst för dess möjlighet att kunna nå in ända in till de där bubblorna som bubblar i huvudet  och allt det där andra som finns inuti. En bild känns platt i jämförelse; den kan vara otroligt vacker, genomtänkt, fantastisk och få mig att vilja pröva lyckan själv – men ingenting går upp emot att lyssna och skapa sig en egen känsla, en egen bild.

Såklart inspireras jag inte bara av att lyssna, utan även av saker jag ser – andra fotografers bilder, personer på stan, olika miljöer etc.

Något glatt, något ledsamt, något spännande, något läskigt och något sagolikt.

Tonerna sätter teman på mina bilder.

Det kan vara en musikslinga, en låt eller ett speciellt band som jag använder mig av när jag:

1. Bestämmer mig för vad bilderna ska ”handla om”.
2. Väljer ut en plats, rekvisita och eventuell modells utseende/kläder.
3. Redigerar bilderna för att förstärka vad det var jag ville att bilderna skulle förmedla.

När jag är övertygad om att jag hittat rätt bildstämning, så kan det kännas bra att ta fram bilder att förstärka musiken med. Lite som en Mood Board. För att få lite tips på olika vinklar och poser, miljöer och färger som passar in till den typen av bilder som jag har tänkt att ta.

Det är nästan det här som är det roligaste i bildprocessen, tycker jag.

Vad gör du när idéerna börjar ta slut?

Även fast jag vissa dagar är en sprutande fantasifontän, så händer det väldigt ofta att jag sitter där med ett tomt vitt blad framför mig och känner mig helt nollställd. Det är nog det värsta jag vet.

Har dock kommit på att det bästa sättet att få igång mig själv igen, är genom att påminna mig om mina tidigare tankebanor. Har jag till exempel brist på idéer när det gäller bloggandet, så läser jag gamla inlägg för att hitta den där gnistan som jag lyser upp mina inlägg med och som gör mig till mig.

Vet jag inte hur jag ska fatta pennan och göra en ny teckning, så letar jag upp min mapp med alster från de år då min konstnärssida glänste som bäst.

Så är det givetvis också när det gäller mina fotografier.

Detta brukar hjälpa mig väldigt mycket, men vissa dagar är verkligen dödsdömda och då vet jag inget bättre än att bara gå och lägga sig och sova…

Bara sluta tänka på det.

Vad inspireras du av? Har du några egna tricks? Vad gör du när du får idétorka?