Framtidens fototeknik – fokus i efterhand

Det kommer att hända sjukt mycket inom foto och bildbehandling i framtiden. Nya innovationer dyker upp hela tiden och vi har bara sett början. Jag gästbloggade om det här hos Johnny Buchwald för ett tag sedan. Läs där om du vill ha lite längre inledning.

Här tänkte jag gå in lite djupare på en nyhet i taget. Nyheter som vilket år som helst kan vara verklighet för alla konsumenter.

Fokus och skärpedjup styrs i efterhand

Av alla de fantastiska möjligheter som kommer med framtidsområdet computational photography är kanske efterfokusering den som väcker störst fascination. Tänk dig att du i efterhand kan styra exakt var skärpan ska ligga. Aldrig mer misslyckade makrofoton där den tråkiga bakgrunden hamnar i fokus istället för huvudmotivet. Aldrig mer nödvändigt att göra en avvägning mellan bländare och skärpedjup. Med den nya tekniken kan du fatta alla beslut i lugn och ro framför datorn.

En bit OH-papper är all hårdvara som krävs

Tekniken som gör det möjligt att ändra fokus i efterhand är komplicerad ur ett naturvetenskapligt perspektiv, men genialt enkel i sitt utförande. De första stegen togs på MIT och Stanford och området har kallats light field photography, eller ljusfältsfotografi på svenska.

Genom att placera en typ av sensor mellan linsen och kamerasensorn kan kameran registrera information om hur de infallande ljusttrålarna fördelar sig. Lite förenklat kan datorn sedan utnyttja matematisk transformteori för att bakvägen räkna ut hur ljuset hade träffat sensorn vid en annan fokusinställning.

Och det fina i kråksången är att sensorn inte behöver vara särskilt sofistikerad. Forskare vid Mitsubishi Electric Research Labs (MERL) använder till exempel en enkel bricka med utstansade hål. Så enkel att den till och med går att tillverka själv med en bit OH-papper! Som om inte det vore nog behövs ingen extra kamerafunktionalitet. De kameror du och jag använder idag behöver alltså i princip bara den lilla pappersbiten för att göra tekniken möjlig.

Forskarna gissar att vi inom en snar framtid kan ha bländarinställningen C på våra kameror. C står då för ”coded exposure” och skulle alltså ge oss möjlighet att ställa in skärpedjupet i efterhand. Möjligheterna svindlar.

För fotografer skulle det både innebära en extra säkerhet och ytterligare ett kreativt redskap. Vi kan välja bländare för att få kort slutartid och minimalt med brus, utan att riskera alltför kort skärpedjup.

Även inom andra områden, exempelvis kameraövervakning och mikroskopbilder, skulle tekniken innebära en revolution.

De tidiga ljusfältskamerorna hade en del begränsningar, framförallt vad gäller möjlig upplösning. Forskarna tror sig nu ha löst de problemen och efterfokusering kan när som helst bli verklighet för oss vanliga konsumenter.