Det är ett problem att förklara RAW för den som inte är öppen för det. Eller som är fast i en mängd liknelser. Jag har själv tidigare försökt avliva ”RAW är ett digital negativ” på Fotosidan, trots att jag vet att jag själv använt det tidigare.
Det som är så uppenbart för oss redan övertygade är svårt att förstå för andra. Problemet är att det är hopplös cirkelkunskap – För att förstå styrkorna måste man kunna använda det. För att ha lust att lära sig använda det måste man se styrkorna, annars saknas motivationen. Det blir en cirkel man inte tar sig ur.
Frågorna jag ofta får känns konstiga för oss som börjat RAW-behandla:
- Varför använda Camera RAW när reglagen finns i Photoshop?
- Varför fota i RAW när Jpeg-filen blir bra nog?
Sen har vi frågorna vi själva ställer oss: När bryter jag arbetet i Camera RAW och förflyttar mig till Photoshop för fortsättningen?
Min lösning har hittills varit att provocera fram ett RAW-användande. Jag har även försökt att inspirera fram detsamma: NY1, NY2, NY3
Är det någon som har tips på inspirerande och förklarande källor – böcker, videos, länkar – så kommentera gärna.






Robert har en bra artikel som han skrev för ett bra tag sedan om skillnaderna mellan jpg och raw…
Här är det någon som har experimenterat med skillnaden mellan jpg och raw…det är nog främst i tryck som skillnaden är störst.
Hmmm… själv har jag erfarenheten att jag inte kan få alls samma kvalitet av slutresultatet när jag använder program som Lightzone eller någon annan rawkonverterar om jag använder jpg…
Dessutom är det ju allt billigare med hårddiskar och stora flash minnen…
Du kan också se till att du kan se rawfilerna i din utforskare….
http://www.microsoft.com/windowsxp/using/digitalphotography/prophoto/raw.mspx
Hmm här kan du ladda ner den som visar raw-filerna i utforskaren i xp
http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?FamilyID=d48e808e-b10d-4ce4-a141-5866fd4a3286&DisplayLang=en
Bengt: TACK! :)
Du behöver nog inte lägga så mycket krut på att övertyga folk om raw – tekniken kommer troligen att innebära att detta blir mer eller mindre standard rakt av!
Sedan är det ju många som inte har särskilt stora krav på sitt fotande och då räcker ju kvalitén som JPEG ger – kanske använder de Elements för att beskära bilderna. Bara för att tekniken finns behöver ju inte alla använda den,,,
Tombola: Ja och nej. Vår vanligaste fråga, alla kategorier, under 2007 var: Varför ska jag fota i RAW, förklara det för mig.
På seminarier, mässor och på epost. Folk sitter passiva och vill bli övertygade.
Bengt: Tack! – jag har försökt hitta den där funktionen på canons hemsida utan lycka. Nu har du hjälpt mig spara några timmar…
Vad gäller RAW – folk får väl upptäcka fördelarna i sin takt. Ingen kan ju ha missat att de flesta proffs och avancerade amatörer börjat användade det, och det är ju inte för inte som de gör det.
En sak som förmodligen slöar ner RAW-revolutionen är ju att så många fotografer snarare vill tillbringa mindre tid med varje bild. En av de mest efterlängtade effekterna med digitalkameran var ju just att man slapp framkallning och sånna tidsbovar. Och eftersom tid är en faktor för en hel del yrkesfotografer är inte RAW så lockande på papperet. Troligen är det bara en tröghet i systemet, men det är ändå en faktor som mjukvaruutvecklarna måste ha i åtanke hela tiden. Man kan inte bara fylla på med nya reglage oavbrutet. Då kommer raw-konverteraren snart se ut som ett helt Photoshop och bromsa flödet för mycket.
För det breda fotot däremot, där tid inte är en avgörande faktor, kommer ju raw-behandling vara standard innan man hinner säga Ecklesiastikdepartementet.
För mig handlar det mer om att jag har mer tid att tänka när jag är hemma, alltså kan jag rädda en överexponerad himmel t.ex. Sen håller jag med om att raw-hanteringen tar tid, fast det är ju, som Anders säger, förhoppningsvis en övergångsperiod.
Mattias, inte konstigt att den vanligaste frågan blir ”Förklara RAW för mig!?” eftersom många, inklusive du, skriker så högt om just RAW.
Jag fotograferar omväxland i RAW och JPG med min LX2. RAW är bra men trögt på denna lilla kamera. När jag plåtar i JPG blir det alltid med autobracketing och justerar vitbalans med sol/moln. På t.ex. turer i alpin terräng finns ingen tid till att stå och måtta; det måste gå fort och bli tillräckligt bra. Än mindre går det att släpa en tung systemkamera.
Sålde för några år sedan hela systemkittet och köpte en LX2. Det blir numera fler och bättre bilder. :-D
Plåtade på samma sätt med dia (autobrack.) och då fanns ändå ingen vitbalansinställning. Vi satt mycket nöjda i soffan med bilderna på duken.
Dock är numera bildbehandling likvärdig för RAW som JPG. Lightroom är stort steg framåt!
Finns det ingen pgm-vara ännu som klarar av att konvertera från RAW till JPEG automatiskt?
Då skulle man ju få samma snabbhet men också kunna gå in och korrigera i efterskott?
Personligen tycker jag det funkar kanon med nya CS3 och för alla bilder som det inte är så noga med är det ju bara att acceptera standardvalet vilket ju ofta är rätt så bra under förutsättning att bilden är väl tagen.
för mig var det så här: först fotade jag endast i jpg men sen blev det för mycket jobb med att få bilderna bra i photoshop, så jag gick över till raw, sen tyckte jag att raw blev för långdraget, och det medförde i sig att man var tvungen att lära känna sin kamera ännu bättre för att slippa jobba så mycket i raw.
Jag läste artikeln ovan och laddade ner en av NY bilderna, lätt att jag i fortsättningen kommer att nästan uteslutande fota i RAW. Speciellt när jag ska bygga upp mitt textur- och bildbibliotek! Det krävdes inte mycket för att övertyga mig!
Jag undrar om det är någon skillnad på RAW-konverteringarna man gör med programmet från kameran (i mitt fall canon) och de man gör med t.ex. lightroom eller camera raw. Blir det högre ”kvalitet” på konverteringarna för att man använder orginalprogrammet? Eller vad är bäst?
Mattias: Om du lyckas avliva myten att ”RAW är ett digital negativ”, hur ska du då sedan lyckas förklara varför Adobe kallar sitt RAW-format för DNG? ;)
Hum… får jag ta tillbaka det till kärnan: Har nån några tips på bra källor där det både inspireras och förklaras.
De flesta jag mött fotar helst i RAW när friktionen över att ”lära om” lagt sig.
Det börjar oxå bli problematiskt att undervisa. Du har halva gruppen som vill lära sig mer om RAW och andra halvan som inte är övertygade ännu. Och de vill lära sig olika saker.
Men jag antar att det är ett problem som jag som lärare får brottas med i nåt år eller två till.
Situationen låter bekant. Människor är alltid svåra att övertyga om bra nyheter; de måste upptäcka vissa saker själva och innan de gjort det är det inte lönt att slita allt sitt hår.
Bengt, länkarna du bifoga ledde till att mina thumbs fick en annan symbol på sig, men kan fortfarande inte visas i utforskaren… Vad är fel?
Hur mycket finns det att lära sig om RAW? Bayermönstret på de flesta sensorer kan ju vara en fördel att känna till, och bitdjup, men förslustfri komprimering kan man kanske klara sig utan. Återstår då vitbalansering och interpolering/uppräkning, men vitbalans bör ju ändå ingå även om man kör JPG och interpoleringen behöver man knappast förstå i detalj.
Nu har jag säkert glömt något, typ fördelen med att justera kurvan innan man tappar bitar om man går till 8 bit i nästa steg eller möjligheten att välja färgrymd i efterhand, men vad jag försöker säga är att det som är RAW-specifikt borde vara ganska lite. Resten är mer att man lägger in diverse spakar i RAW-konverteraren som gör samma saker som man kan göra med en 16 bit TIFF. Skärpning, distorsionskorrektion etc lär väl huvudsakligen ske på den redan interpolerade bilden? Det är bara att man inte ser var gränsen går så länge man stannar i RAW-konverterarens gränssnitt.
Mitt angreppssätt skulle alltså vara att begränsa RAW-biten till den fysiska innebörden och sedan prata om resten av behandlingen som vilken bildbehandling som helst men i ett annat grännssnitt. Då låter inte RAW så magiskt längre… Förstår man bara fördelen med RAW och lyckas konvertera bilden så kan man ju sedan avgöra var man tycker det är smidigast att göra resterande efterbehandling. Måste man tvinga in någon i ett speciellt program för det? Det borde ge sig med tiden vilket som är smidigast med det arbetsflöde varje individ använder. Att spara ett ”recept” i RAW-filen tar ju t ex uppenbart mindre plats än en mellanvariant i TIFF om man annars går direkt till JPG.
Boktips? Nej, här finns nog en marknad för nyskrivet material ;)
Jag är inte på kontoret nu, så jag har inte boken framför mig, men jag kom att tänka på en bok vi tog hem för påseende som inte var komplett nog för vår fotokurs på JTH men som, om jag minns rätt, kretsade ganska mycket kring RAW och angränsande bildbehandling.
Proffsfotografering med digitalkamera – Produkt- och reklambilder
Författare: Pekka Potka
Kanske är det någon nyare utgåva på väg, denna är från 2005, men jag minns inte om den tog upp något programspecifikt.
http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9178826446