unnamed

Skapa en egen citatsamling

Kommer du ihåg de där gamla citatböckerna “Gamla tanter lägger inte ägg” och “Gud som haver barnen kär, har du någon ull”? De byggde på intervjuer som Mark Levengood gjort med barn kring olika teman. Otroligt charmiga presentböcker med citat som:

De hade ingen tandkräm förr, så då kunde tand-trollen leva loppan.

Böckerna låg på försäjningslistorna hur länge som helst och sålde i stil med Camilla Läckberg.

Du som har själv har barn omkring dig vet vilka underbara citatmaskiner de är. Att sitta och tjuvlyssna på två femåringar som diskuterar livet och kärleken är som att bege sig ut på en existentiell resa långt bortom de egna vuxet snäva tankeramarna.

Framtidssäkra anteckningarna

Jag brukar försöka skriva ner mina barns små funderingar och egenpåhittade ord. Oftast blir det väldigt spontant, med de verktyg som jag har tillgång till för stunden. Men spridda i telefoner, små anteckningsblock och röstmemon känns raderna inte så framtidssäkra. Istället har jag nu börjat samla dem i en fotobok.

Ebba_marsvin

När vårt marsvin Ebba dog begravde vi henne i ett hörn av trädgården. Det väckte många funderingar.

En bok som ska bli min alldeles egen variant av “Gamla tanter kastar inte ägg”.

Inspirerad av Mark har jag som komplettering till vardagscitat intervjuat mina barn om olika ämnen. Som vad kärlek är. Så här säger min son Adrian:

Förut var jag jättekär i Hedda. Men inte nu för hon har flyttat. Jag tror att vi har tappat kärleken.

Jag tror att boken kommer bli en given succé i släkten. Och en uppskattat klenod för mina barn när de själva är vuxna.

Ett litet tips till dig som söker ett alternativ till fotokalender att ge bort till nära och kära :)

PS. Charmiga citatböcker behöver så klart inte innehålla ord av barn. Det är också kul att samla kloka ord och bevingade grodor från kompisar och kollegor. 

textning2

Du kan bli en textningshjälte

I dag är det Hörselskadades dag. Därför vill jag passa på att berätta om ett viktigt projekt som vi inledde i våras. Ett projekt där du kan delta och hjälpa till.

Enligt Hörselskadades riksförbund är ungefär 700 000 svenskar i behov av textade sändningar för att kunna ta till sig av det som sägs.

700 000… det är en hög siffra. För oss som har missionen att sprida kunskap har det varit ett bekymmer i tio år. Nu när nästan allt vi skapar är i videoform stänger vi ute alldeles för många från våra kurser om de inte är textade.

Länge var det alldeles för dyrt och tidskrävande att skapa undertexter. Men under de senaste åren har mycket hänt.

Nu finns teknik som gör det enklare än någonsin att texta. Alla kan hjälpa till, det krävs inga avancerade verktyg.

Prisat projekt

Under våren 2014 inledde vi på Moderskeppet ett stort textningsprojekt på Guld. Projektet har prisats av Unga Hörselskadades förbund som utsett Mattias till årets VipHip.

Med hjälp av frivilliga hjältar har flera av våra kurser blivit textade. Du hittar alla textade kurser samlade här.

I framtiden hoppas jag att de textade kurserna inte ska behöva en egen samlingssida. De ska finnas överallt.

För att nå dit behöver vi din hjälp.

Anmäl dig som textare

Är du en person som vill hjälpa dina medmänniskor med sämre hörsel, eller känner du någon som du tror vill vara med och hjälpa till?

Så här anmäler du dig som textare.

Det är inte så krångligt. Jag lär dig hur du textar, och hjälper dig att komma igång.

Verktyget vi använder heter Amara. Med det kan du inte bara hjälpa oss att texta videokurser. Du kan också texta dina egna YouTube-klipp.

Tillsammans kan vi göra videowebben mer tillgänglig för alla.

Redigerai

Nytt WebbTV: Redigera i Photoshop via Lightroom

Idag är det fler och fler som använder Lightroom nästan uteslutande. Men:

Om jag har Lightroom och vill öppna upp en bild i Photoshop för att fixa till den och sedan vill ha tillbaka den redigerade bilden in i Lightroom igen, hur gör jag då?

En fråga vi på Moderskeppet ofta får av de som gärna kombinerar styrkorna i programmen så och då. Jag visar dig smidigaste tillvägagångssättet i veckans WebbTV.

Fotomässan

Fotomässan 2014 – En scen med kunskap

Den 21-23 november är det dags för årets upplaga av Fotomässan i Stockholm. Och i år har vi på Moderskeppet förutom en monter också en hel scen! Där bjuder vi på lärorika och inspirerande seminarier från morgon till kväll.

Det kommer vara ett rikt innehåll och variation mellan dagarna (så kom gärna två dagar om du kan). Hoppas vi ses där!

3 av våra 20 seminarier

David Brohede

Låt ljuset bli din bästa vän. Det är dags att sluta kämpa mot ljuset och börja jobba med det istället. Många tror att kameran är det allra viktigaste verktyget för att få bra bilder. Detta seminarium lär dig något mycket viktigare: att börja se och arbeta med det fantastiska och vackra ljuset.

Av David Brohede kommer du få både teoretiska kunskaper och tydliga exempel, så att du kan bli vän med ljuset och ta bättre bilder.

Anders Jensen

Fotohistoriens största bluffar. Ända sedan fotografiets födelse har bilder förvanskats, manipulerats, fejkats och iscensatts. Bakom några av fotohistoriens mest ikoniska bilder gömmer sig fascinerande berättelser om fotografer som har haft smutsigt mjöl i påsen.

Anders Jensen har rest runt i världen och besökt platserna där bilderna kom till. Hör honom berätta om hur en liten sten som kallas ”Marmaduke” löste en 150 år gammal gåta, vad som egentligen hände dagen då Robert Capa fotade en soldat i dödsögonblicket och varför tre röda bordsdukar plötsligt försvann från ett kontor i Moskva 1945.

Mattias Karlsson Sjöberg

Kom igång med Lightroom. Lightroom är som en skänk från ovan till fotografer med ett redan överfyllt bildbibliotek. Lightroom snabbar upp sortering, bildbehandling och publicering. Mattias delar med sig av sina bästa knep för att du ska få ett fungerade system.

Återta kontrollen och hitta i ditt växande bildbibliotek. Skilj på dina bra bilder och dina mindre bra bilder. Få koll på vilka bilder du ska skicka för framkallning och vilka som ska med i bildspelet.

Se hela seminarieschemat.

Loss aversion – Om att radera bilder

Jag har nu hundratusentals bilder på hårddisken. Jag och min fru fyller på regelbundet. I förra veckan pratade jag om detta överflöd på fotoklubben i Växjö och på Mediamässan i Gävle. Jag hade ett litet mentalt test som gick i två steg så här:

Fråga: Har du någon gång efter en fotosituation känt att ”det här gav nog inte en enda bra bild”? Inte en födelsedag eller ett bröllop, utan kanske en promenad eller bara lite fototräning.

Många svarar ”ja” på den frågan. Klart det hänt.

Följdfråga: Har du då struntat i att föra över minneskortet till datorn. Bara raderat och struntat i det?

Väldigt få svarar ”ja” där.

Loss aversion

Loss aversion är en teori som ska förklara varför människor verkar föredra att undvika förlust över att vinna. Det känns kraftfullare att förlora 100 kr än att få samma summa.

Det märks i hur folk reagerar när ett alternativ försvinner i deras värld. Ett typiskt exempel är när en glass ingen köper tas bort ur sortimentet. Tiotusentals personer skriver på sorgelistan på Facebook. När den fanns åt de den inte. Men nu när de aldrig mer kan äta den känns det ovärdigt, rent av elakt, av det mäktiga glassbolaget.

En del behåller lästa pocketböcker i tio år, bara ut ifall de vill läsa den igen. Trots att det kostar 49 kr att köpa en ny. ”Tänk om den då är svår att få tag på. Då har jag verkligen inget att läsa. Usch, så hemst det låter. Bäst den får stå kvar några år till…”.

Att förlora något du hade möjligheten att använda, men faktiskt aldrig använde, kan vara en kraftfull känsla. Trots alla fördelar förlusten kan ge. Inte minst lättare flyttlådor, billigare bokhyllor och kanske rent av mindre hus med lägre uppvärmning. Som lätt tjänar in de där 49 kr igen.

Loss aversion och dina bilder

Jag tror det är detta fenomenet som gör att jag inte trycker ”delete” på 80% av mina bilder. Rationellt förstår jag att:

  • Ingen kommer titta på dem, inte ens jag själv.
  • Mängden gör att allt bildarbete alltid tar längre tid än nödvändigt.
  • Mängden gör att hårddiskar är dyrare, överföringar tar längre tid.

Men så fort fingret närmar sig raderaknappen. Eller när urvalet för radering görs. Ja, då är det som en liten röst i mitt huvud ropar: ”Gör du det nu kan du aldrig få tillbaka dem – de är förlorade för alltid. Tänk om det gömmer sig något du vill leta efter, kanske ett mästerverk.” 

Jag vet att tid och pengar finns att vinna. Men jag vill undvika risken att förlora något. Så jag fegar ur och samlar på bilder utan värde.

Är du som jag?