Korn, brus och liknande problem

Sammanfattning: Korn finns i vanlig film och brus får du av digitalkameror. Korn kan se bra ut medan brus i digitalfoto alltid ser illa ut. Båda är en utmaning när du gör retuscheringar i Photoshop.

Andra problem med strukturen i ett digitalt foto är jpeg-packning eller är scannat från en tryckt tidning.

Film är belagd med korn som syns i förstoringar

Fotografisk film är belagd med ett kornigt material. Detta återspeglar sig i fotografiet. Tittar du på vilket fotografi som helst med en lupp eller förstoringsglas så kan du se kornigheten.

Figur1: Kornighet i svartvitt foto

Kornighet i svartvitt foto. Foto: Eva Sjöberg

ögat på det svartvita fotot är uppförstorat så att kornen syns. Kornen gör att det blir jobbigt att göra små retuscher/justeringar

Kornigheten kan du uppleva på samma sätt som ljudexperter upplever vinyl. Det försämrar dina förutsättningar lite när du ska retuschera, men det är även en stor del av karaktären hos fotografiet.

Korn kan se olika ut beroende på film och framkallning

Olika film har olika kornighet. Ljuskänslig och snabb film har större korn. Svartvit film har ofta större kornighet. Vanliga pocketkamera-foton kan upplevas oskarpa på grund av kornen.

Många som scannar för första gången blir besvikna när de ser hur "dåligt" fotot ser ut förstorat. Drömmen om att ta en liten del av fotot och förstora upp rejält går ofta om intet på grund av kornen.

Figur2: Kornighet hos olika filmsorter

Kornighet hos olika filmsorter. Foto: Sofia BäckströmKornighet hos olika filmsorter. Foto: Eva SjöbergKornighet hos olika filmsorter. Foto: Eva Sjöberg
  1. Foto med pocketkamera och budgetfilm. Att fotot inte är en närbild spelar oxå in. Detaljerna i ansiktet försvinner i kornen.
  2. Närbild med systemkamera. Kornen skapar mest värme i fotot och retuschering är förhållandvis enkelt.
  3. Svartvit foto. Korn är en viktig del av ett svartvitt foto och stora tydliga korn som syns med blotta ögat kan vara estetiskt.

Som du ser är det svårt att se skillnad på det i fullstorlek. Det är först i en inzoomning som du kan se skillnader.

Digitalkameror har inte korn men brus kan uppstå

Ett sätt för att ta bort problemet med korn är helt enkelt att fota digitalt. Digitala kameror saknar förstås den kornighet som ges av filmen. Därför upplevs digitala kort som skarpare än vanliga.

Figur3: Jämförelse mellan digitalt foto och filmfoto

Jämförelse mellan digitalt foto och filmfoto. Foto: Mattias Karlsson Jämförelse mellan digitalt foto och filmfoto. Foto: Eva Sjöberg
  1. Digitalkamera. Kornfritt
  2. Systemkamera med färgfilm.

Som du ser är det svårt att se skillnad på det i fullstorlek. Det är först i en inzoomning som du kan se skillnader.

När du tar digitala foton uppstår dock ett annat, likartat, problem: Brus.

Brus är elektroniska störningar i utrustningen och ofrånkomligt. Du får det i all utrustning för ljus-inläsning. Ex Scanners och digitalkameror.

Här är det generellt så att du får vad du betalar för. Dyrare utrustning ger mindre brus.

Figur4: Jämförelse mellan två digitala kameror av olika kvalité

Jämförelse mellan två digitala kameror av olika kvalité. Foto: Mattias KarlssonJämförelse mellan två digitala kameror av olika kvalité. Foto: Eva Sjöberg
  1. Digitalkamera Canon EOS 10D. Prisklass 10.000:-
  2. Digitalkamera Olympus3040. Prisklass 3.000:-

Med risk för att låta tjatig: Du ser är det svårt att se skillnad på det i fullstorlek.

även digitalkamerans ISO-inställning påverkar mängden brus. ISO-inställningen sätter hur ljuskänslig kameran är. Oftast ställer kameran detta automatiskt inför varje foto. Vanliga ISO-tal på digitalkameror går från 50 till 800. Ju högre tal ju mer brus. Ljuskänsligheten behövs i mörka miljöer. Därför blir oftast foton tagna inomhus brusigare.

Det ska tilläggas att utvecklingen går framåt. Så småningom bör bruset vara försumbart även i billigare utrustning. Sedan version 1 (aug 2003) av denna text har brus blivit mer relevant. De flesta kameror har idag tillräckligt med megapixlar för att skriva ut mycket större än vad de flesta användare gör. Men en hel del kameror är tyvärr ruskigt brusiga. Titta efter detta i tester innan du köper.

Så i slutändan är det inte alltid bättre att fota digitalt. Brus är fulare än korn. å andra sidan är ett brusfritt digitalkort knivskarpt och något jag personligen föredrar att arbeta med.

Brus och korn påverkar ditt arbete i Photoshop

Brus och korn påverkar ibland ditt Photoshop-arbete. Vid färg- och ljusförändringar kan extrema ändringar förstärka kornen och bruset så att det syns tydligt. Skärpehöjning kan även göra att korn och brus förstärks. Oftast är det dock inte ett allvarligt problem utan snarare en begränsning av hur extrem du kan vara.

När det blir svårt är vid kollage/montage. även om ögat inte ser strukturen med blotta ögat så "känner" det. Så om du monterar ihop två foton av helt olika struktur upptäcker ögat lätt bluffen.

I Photoshop går det att fejka korn och brus så att två bilder smälter ihop bättre.

Hårt Jpeg-packade foton är inte bra

Det finns ytterligare en besläktad effekt som kan uppstå i digitalt arbete. Foton sparade i jpeg blir förstörda på pixelnivå. Här är det inte snyggt eller stiligt som med korn. Inte heller försumbart som med visst brus. Här är det bara hemskt.

Figur5. Jpeg-packat foto

Jpeg-packat foto. Foto: Mattias Karlsson

Ett jpeg-packat foto. Photoshop har omvandlat mjuka linjer till blockiga mönster.

Hårt packade jpeg-bilder är mycket svårarbetade i Photoshop. Foton som ligger på en webbsida är ofta just hårt jpeg-packade. Därför lämpar sig sällan foton tagna från webben för vidare redigering. På sitt sätt är det bra, för upphovsrättsmässigt är det tveksamt att ta andras foton.

Jpeg förklaras tydligare i avsnittet om filformat.

Tryckta bilder är rastrerade och kan inte scannas

Ett fotografi är uppbyggt av steglösa övergångar mellan färger. En tryckpress kan inte trycka steglöst. Istället bygger tryckpressen upp fotot genom att trycka en mängd små punkter. Dessa små punkter kallas raster.

Rastret lurar ögat. Punkterna är så små att när du tittar på det färdigtryckta fotografiet så ser det ut som vanliga steglösa övergångar.

Svartvitt tryck består av en mängd svarta punkter medan färgtryck består av punkter i Cyan, Magenta, Gul och Svart (CMYK). Använd en lupp eller ett förstoringsglas och titta i tryckta tidningar. Du kan då se rastermönstret.

Figur6. Exempel på raster

Exempel på raster. Illustration av Mattias Karlsson

Ett väldigt grovt rasterexempel. Rulla bort några meter från skrivbordet och titta på fotot igen. Lägg märke till att ju längre bort du kommer från skärmen ju mer blir de båda bilderna identiska

Figur7. Exempel på raster i fyrfärg

Exempel på raster. Illustration av Mattias Karlsson

Ytterligare ett grovt exempel. I ett raster som ska bygga upp ett färgfoto så skapas bilden genom att punkter i CMYK - Cyan, Magenta, Gul och Svart - blandas. Därav utrycket fyrfärg.

Problem uppstår när du scannar ett rastrerat tryckt foto. Rastermönstret blir svårt för scannern att sortera ut och resultatet blir oftast mycket illa. Därför är det sällan lönt att scanna någonting som redan tryckts.

Figur8. Tryckt fotografi som scannats

Tryckt fotografi som scannats Tryckt fotografi som scannats
  1. Vanligt scannat foto med en del uppförstorad 200%
  2. Samma foto som scannats från en tryckt tidning. Notera hur oskarpt det känns. Se hur rastermönstret blir uppförstorat.

Övningar

Fram med luppen! Titta på dina foton, titta i tryckta tidningar och material. Leta efter:

  • Korn
  • Raster
  • Kan du hitta tryckta saker som inte är raster?

Ordlista, Svenska - Engelska

  • Brus = Noise
  • Korn = Grain

Webbresurser

Why Bumble Bees Can't Fly. Om skillnaden i skärpa mellan digitalt och film som ger lite överaskande argument för digitalt. På Engelska.

Guider till Photoshop CS / Elements