Utskrift av samma foto med olika pixeltätheter.

Originalfotot mäter 600*600 pixlar. Första bilden visar den storlek som fotot har på skärm. För att förstå detta dokument måste du skriva ut det (2 sidor).

Exakt samma foto i 600*600 pixlar är utskrivet med olika pixeltäthet/pixelstorlek (ppi). Resultatet blir ett foto som blir allt mindre i storlek samtidigt som kvalitén och skärpan ökar markant.

Utskrivet med en täthet av 72 pixlar per tum (ppi). Dvs normal skärmstorlek. Fotot är lika stort på pappret som det är på skärm. Du kan se de enskilda pixlarna med blotta ögat och fotot känns oskarpt. Helt värdelöst för tryck.

100 ppi. Det är svårt att se pixlarna men fotot känns fortfarande oskarpt, särskilt i texten. Fortfarande för stora pixlar för att användas i tryck.

180 ppi. Vanligt format för att leverera till dagstidningar som har ett rätt hafsigt tryck. Det kommer inte att gå att se de enskilda pixlarna på det dåliga pappret med så "skvättigt" tryck.

300 ppi. Anses som en lägre gräns för de flesta trycksituationerna. Fotot har nu en hög täthet per pixel och pixlarna är väldigt små. Det är omöjligt att med blotta ögat se pixlarna och fotot upplevs skarpt. I denna kvalité framkallar de flesta labb dina digitalbilder om du lämnar in dem.

Observera att effekten är kvadratisk. När du minskar fotot från 72 ppi (skärmstorlek) till 300 ppi (tryck-kvalité) så minskar sidorna till 25%. Hela arean minskar dock till bara 6%

Slutsatsen är att det krävs stora foton på skärm för lagom foton i utskrift.

Hängde du inte med? Detta är krångligt och lite abstrakt. Om du är i en situation där du skrivet ut ofta kommer det att fall på plats. Om du jobbar med skärm-medier såsom webb eller PowerPoint är det ju oväsentligt, då är ju tätheten alltid densamma.